Att jag för en gångs skull skulle vilja fästa all denna kreativitet i papper. På film. I ljud.
Fan vet jag.
Utöver det önskar jag att jag hade tid och rum att prata om detta, Tiden räcker inte till.

Men det är klart, går livet på rutin så blöder själen.
Man fyller mellanrummen med musik, korta konversationer, dagdrömmar, cigg och med några rader från en bok.

Och gud vad jag älskar när man väl tar sig tiden, om bara en timme, och sitter och tänker.
Det är onekligen synd att man inte gör det oftare.

Jag tappar sakta men säkert mitt hopp om det fortsätter såhär.
Jag vill bli vuxen med en utav mina händer, men jag vill hålla min barndom i andra handen.

Det är som att fylla en kyrka med godis och leksaker som tillhör någon annan. Sen släppa in ett barn där, som har moral i kroppen.

Det är när man gör valet om vem man ska bli.,
4:08 PM